Minstingen tillbaka

Efter en veckas ”semester” då minstingen har varit på besök hos farmor och farfar så kan man bli ganska så glad när han kommer tillbaka. Nog för att man kan ta sig mer tid för sig IMAG0486själv och hinna med att göra saker med de lite äldre barnen, men det är något som fattas. Därför är det väldigt skönt när man äntligen får hem honom igen. Det jag fått livnära mig på hittills är bilder från släktingar som läggs upp på facebook och mms från min far och min farmor. Kan lugnt säga att det inte hjälper så mycket som man skulle vilja. Visst känns det bra att se att han mår bra och att han har kul. Det negativa är att man just ser hur glad och härlig han är som person. När sedan släktingar skriver om hur mysig han är och allt det där positiva som han säger och gör, så längtar man nästan bara ännu mer. Man hinner alltså glömma bort allt det jobbiga med att ha småbarn under en vecka.

Under tiden han varit borta så  har vi ändå lyckats att ta oss an att bada lite resten av familjen. Vi var på smygpremiären av nya badet här i Kalmar. De hade lagt dit ny sand och byggt om lite. Verkligen trevligt! Jag badade faktiskt, trots att jag är en person som hatar att bada. Visserligen så badade jag mest för att ingen skulle kunna gnälla på att jag inte varit i någon gång detta året. Nu har jag det överstökat och kan skita i det resten av sommaren.

Nu när minstingen är hemma så försöker vi dock att passa på att göra saker med honom också. På en gång så gick vi i dag till Skälby gård och matade ankor och hälsade på alla djuren som fanns där. Nästa vecka är även fullspäckad den med med ”Veckans Spelglädje”, skolarbeten, dagkollo för två av barnen, och besök hos sin personliga assistent för den äldsta.

Annonser

Om Robert Arveteg

Har skrivit om spel i bloggosfären sedan 2009. Först genom egna småprojekt för att sedan ansluta sig till bloggsajten Spelografi. Efter det har det varit en fantastisk resa på populära sajter som svampriket.se och nu senast som redaktör på eurogamer.se . Skriver numera om exakt det han själv vill, och inget annat.
Det här inlägget postades i Familjen, vardag. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s