Spel som en familjetradition

Vi firade midsommar hemma. Det är något som vi gör för det mesta. Vi finner att högtiden egentligen inte betyder något för oss i familjen, men vi äter och dricker i alla fall gott. Lite är det för att man då och då ska kunna unna sig något speciellt, och lite för att barnen inte ska känna sig utanför när kompisarna pratar om midsommar. Egentligen så ska man inte (enligt min mening) låta sig påverkas av vad andra anser är moraliskt rätt, men det tar vi en annan gång.

Däremot så har vi en tradition som vi i familjen använder oss av vid många storhelger, nämligen tv-spel och tv-tittande. Det förstnämnda är kanske inte så vanligt i de flesta hem, men hos oss är det något som vi värdesätter ganska så högt. Jag och barnen brukar samla oss kring valfritt multiplayer-spel som är barnanpassat (för det mesta Super Smash Bros Brawl till Wii) och köra loss. Det är både avslappnande och roligt. Samtidigt så är det ett sätt för oss att umgås med barnen. Det är ett sätt att leka med barnen på deras nivå, och samtidigt själv ha roligt. För är det något som barn märker så är det ifall man har tråkigt när man leker med dem.

Det finns visserligen högtider som vi inte spelar tillsammans på, och det är julafton. Det är en högtid där vi umgås på så många fler sätt än att spela, utan barnen kan ibland få spela själva på kvällen ifall de till exempel har fått ett nytt spel i julklapp som de vill prova. Det är nämligen lite svårt att spela ihop under en högtid när man träffar släkten där kanske inte alla uppskattar just att spela.

Men i slutänden så är spelandet, precis som vilken annan underhållningsform som helst, anpassningsbar till många tillfällen. Många använder det som en stämningshöjare på fester där alkoholen flödar. Andra använder det för att träffa nya människor i ett onlinespel. Jag och min fru använder oss av spel för många olika anledningar, men även för att umgås med våra barn. Vi må se ut som de där familjerna som spelar i reklamerna, men här är det på riktigt.

Annonser

Om Robert Arveteg

Har skrivit om spel i bloggosfären sedan 2009. Först genom egna småprojekt för att sedan ansluta sig till bloggsajten Spelografi. Efter det har det varit en fantastisk resa på populära sajter som svampriket.se och nu senast som redaktör på eurogamer.se . Skriver numera om exakt det han själv vill, och inget annat.
Det här inlägget postades i Familjen, Krönika, Spel. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s