Ett virr-varr

image

Så, nu provar jag för första gången att skriva ett inlägg från mobilen. Idag hade jag tänkt att jag skulle skriva några rader från datorn, men eftersom den strulade med internetuppkopplingen och mitt bloggsug är allt för stort så fick det bli mobilen.

Under den senaste tiden så har det på något sätt känts som om jag inte har någon tid alls, och den tiden jag har vill jag helst ägna mig åt att träna mig lite eller spela. Helst så vill jag spela ME3, men innan dess så kände jag mig illa tvungen att spela igenom 2:an för att få med mig en komplett sparfil för att spelet skulle kännas okej. Jag påbörjade visserligen 3:an, men insåg snabbt hur frustrerande det var att spela utan att känna igen sina val. Förstå mig dock rätt nu. Storyn i spelet är fortfarande bra, men när man samtidigt vet att det kunde ha utspelat sig på ett annat sätt med dina val så kliar det rätt rejält i fingrarna.

Vägen till att påbörja trean har dock varit krokig. I och med att man spelat Mass Effect 2 två gånger innan så kände jag hela tiden att jag ville spela andra titlar. Av princip så spelar jag helst inte fler än ett stort spel åt gången då jag av tidigare erfarenhet har bollar fler än 5 spel åt gången. Detta resulterar då ofta i att jag inte kan njuta av storyn på samma sätt, samt att jag då sällan spelar klart spelen. Tyvärr så föll jag dit igen.

Under en tid så har jag nu bollat mellan att spela Mass Effect 2, Dungeon Siege 3, Civilization 5, och Pokémon Soul Silver. Som ni kanske märker så är det inga små titlar det handlar om, utan alla är tidsätande. Så, nu sitter jag här igen med halvspelade spel. Vad gör man då? Jo, man tar sig i kragen och fokuserar på Mass Effect 2 igen, klarar ut det, och påbörjar 3:an. Frågan är dock vad man ska spela när man är klar med Mass Effect 3. En sak är säker, och det är att jag inte kommer att fortsätta på mina gamla sparfiler. Nej, jag kommer börja om. Så, vad fick jag egentligen ut av att jonglera flera titlar samtidigt? Ingenting är svaret, bara ett virr-varr och en påminnelse om att jag borde hålla mig till en titel åt gången.

Annonser

Om Robert Arveteg

Har skrivit om spel i bloggosfären sedan 2009. Först genom egna småprojekt för att sedan ansluta sig till bloggsajten Spelografi. Efter det har det varit en fantastisk resa på populära sajter som svampriket.se och nu senast som redaktör på eurogamer.se . Skriver numera om exakt det han själv vill, och inget annat.
Det här inlägget postades i Krönika och har märkts med etiketterna , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s