Tillbakablick: v.6 – Förändringar

Familjen:

Mycket händer just nu. Jag vet inte så mycket, men förändringarna är ett faktum. I torsdags så var jag nämligen på arbetsförmedlingen för den första gången i mitt liv. Det var en underlig känsla. Delvis kände jag mig misslyckad för att jag inte fullföljt mina utbildningar av olika skäl. Det är inte så att jag latat mig, nej då. Faktum är att jag i många fall har mer att göra i min vardag av vikt än många andra har i sitt hushåll. Så egentligen behöver jag nog inte känna mig värdelös, men jag gör det ändå. Samtidigt så känns det skönt att jag verkligen försöker i mitt liv och att jag inte gömmer mig under en sten i väntan på bättre tider. Utöver inskrivningen så har jag även skickat iväg mitt CV ett par gånger, så jag har inte legat på latsidan där heller.

Däremot så är det dags att bestiga okänd mark. Jag har tidigare kunnat ta ett stort ansvar i hemmet för att hjälpa Xareena, men nu är det snart slut med det. Jag kommer även att förlora mer kontakt med mina barn, vilka har blivit en stor del av min vardag under min föräldraledighet. Jag kommer att sakna dem, och mina dagar kommer förmodligen att vara väldigt annorlunda från idag. Jag är lite orolig för min och min familjs framtid, men jag räknar med att t.ex Xareena kommer att få den hjälp som hon behöver, speciellt eftersom de nu ansökt om boendestöd för henne. Men allt är inte skit, för det är även spännande och förhoppningarna för en ljus framtid finns där. Nu håller jag tummarna.

Idag var jag även iväg och försökte lösa andra bekymmer. Våra äldsta grabbar kom nämligen in och storgrät, och det visade sig att ett annat barns farfar hade kommit ut och skrikit åt dem att han skulle vrida av deras nacke om de inte försvann därifrån. Visst vet jag att mina barn kan vara lite bråkiga (precis som andra barn), men inga barn förtjänar den typen av ord slängda mot sig.

Väl där så möts jag av en hord andra små barn som springer som om jag tänkte spöa skiten ur dem. Jag  försöker fråga dem vad som hänt, men ingen pratar. Väl uppe hos barnets farföräldrar så möts jag av en stark stank av alkohol och en attityd som hela tiden verkar lyda: ”Våra barn har rätt att jävlas mot era, för de blir retade av andra barn. Sedan så borde de få ha ett område för sig själva, för de var där först igår.” Min irritation fördubblas och jag börjar mer och mer kritisera hur de bemöter barn som hamnar i konflikter. Samtidigt så ljuger de gång på gång om sin egen roll, men försäger sig även flera gånger. Jag beger mig sedan därifrån med en ilska som är större än den som jag hade innan. Man tror ju att man skall kunna prata förnuft med en vuxen, men tydligen inte. Xareena och jag diskuterade kring detta och ansåg att en polisanmälan kunde vara rätt väg att gå till väga ifall händelsen upprepar sig, vilket vi även sa till farföräldrarna.

Kände bara för att skriva av mig…

Spelandet:

Hur hinner folk med egentligen? I och med att allt ovanstående hänt så har både jag och min fru märkt att det inte längre finns så mycket tid för spelande. Samtidigt så har Ciaran börjat gå och är därför mycket mer mobil än innan, så det är mycket springande emellanåt.

Men vardagarna har dock inte varit helt utan spelande, även om det gått dagar som man varit helt utan. Jag fortsätter att spela min hög med evighetsspel som Battlefield 3, Skyrim och nu senast DC Universe tillsammans med min fru. Vi var helt enkelt groteskt sugna på att spela något ihop, och med vår begränsade ekonomi (som numera är mer begränsad än innan) så kom vi att tänka på  just DC:U, som även visade sig vara ett helt okej onlinespel som visar att det går att ha mmorpg på en konsol. Vi har haft riktigt kul ihop, vilket känns skönt att man kan ha när man har mycket i livet. Hoppas ni våra läsare mår bra ni med.

Game On!

Annonser

Om Robert Arveteg

Har skrivit om spel i bloggosfären sedan 2009. Först genom egna småprojekt för att sedan ansluta sig till bloggsajten Spelografi. Efter det har det varit en fantastisk resa på populära sajter som svampriket.se och nu senast som redaktör på eurogamer.se . Skriver numera om exakt det han själv vill, och inget annat.
Det här inlägget postades i Veckans Gamingmoments och har märkts med etiketterna , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s