Kontrollbehov

”Det här inlägget är skrivet som en del i en tävling som ligger på Spelkonst.se, men är lika intressant läsning för det. Krönikan innehåller, precis som alltid, mina egna åsikter och tankar.”

Skyward Sword startar i min Wii. Jag tar några prövande rörelser med handen och märker hur svärdet rör sig exakt som jag vill. Det till och med snurrar när jag snurrar med handleden. Succén är ett faktum, nintendo har äntligen lyckats göra ett spel där wiimoten fungerar perfekt och är en viktig del av upplevelsen, en del som man inte tröttnar på och som inte bottnar i nödlösningar. Det var vad jag trodde i alla fall. Så fort allvaret börjar och jag börjar vifta med kontrollen snabbare och häftigare så tappa den ofta kontakten eller hinner inte med. Lite besviken blir jag, trots att spelet utöver detta är ett mästerverk.

Detta får mig att tänka på de mer beprövade teknikerna som fanns förr. Kanske är det bara så att nostalgin gör sitt och överdriver precisionen i tidigare kontroller, men mitt minne säger mig att det var bättre förr. Idag kommer rörelsekänsliga kontroller ut på marknaden i otaliga utgåvor, samtidigt som rälsskjutare och andra spel använder de rörelsekänsliga kontrollerna för att sikta med. Varför är det då inte så att jag faktiskt skjuter på den platsen som jag faktiskt riktar kontrollen mot? Är det inte det som är själva grejen med att skjuta mot en skärm? Att få känna att det verkligen är jag som skjuter?

Jag tänker tillbaka på arkadhallarna där jag stod med en pistol i handen och spelade Time Crisis och rösten som skrek ”RELOAD” hela tiden. Var det inte så att man faktiskt träffade dit man sköt? Var det så att man idag i ett försök att skapa en mångsidig kontroll faktiskt har offrat den här precisionen, eller är det helt enkelt så att det är ett ärligt förskönande av nostalgin som gör att jag tror allt detta?

Vad jag vet är att jag i alla fall vill ha en rörelsekänslig kontroll som faktiskt träffar dit jag skjuter, och att tekniken som släpps faktiskt släpps när den är färdig. Att släppa en motion plus några år efter för att färdigställa kontrollen till vad den ursprungligen sades kunna göra är inte okej. Det konstiga är att den fortfarande inte är mer än okej i precision. Skärpning alla utvecklare.

Annonser

Om Robert Arveteg

Har skrivit om spel i bloggosfären sedan 2009. Först genom egna småprojekt för att sedan ansluta sig till bloggsajten Spelografi. Efter det har det varit en fantastisk resa på populära sajter som svampriket.se och nu senast som redaktör på eurogamer.se . Skriver numera om exakt det han själv vill, och inget annat.
Det här inlägget postades i Krönika och har märkts med etiketterna , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s